why does my heart feel so bad?

jag kämpar och sliter och försöker. med mig själv. hänga med. hänga kvar.
jag har kommit en bit.
jag har fått fatt på en psykolog och mediciner.
jag är glad och tacksam över saker i livet som ger mig glädje och kärlek.
mina vänner har en ofattbart bra tajming och känsla. de känner mig. de vill mig väl och de accepterar mig.
man upptäcker med tiden vilka de är. och man sållar bort de som inte är det. och det är fine, det gör inget.
jag är liksom nöjd med det jag har.
stressen kommer över mig gång på gång.
tabletterna gör mig helt färdig. jag är medvetslös på mornarna. som om kroppen försöker ta igen all dålig sömn man haft de senaste åren. men förhoppningsvis blir det bra i längden och jag kan leva med mig själv.
för jag har inte levt. inte på riktigt och inte ordentligt.
men jag vill.
och jag vill gå omkring och vara lycklig. inte fullkomligt euforiskt agarna i ända, men gärna lite ibland.
jag vill hellre ha lyckotårar än sorgetårar. och jag vill inte vara rädd mer.
inte vara så fullkomligt och idiotiskt rädd för döden och smärta och sorg och saknad.
jag vill inte ha ont och vara rädd för mörkret mer.
jag vill komma ut ur min tunnel. våga se rakt in i solen. utan att bli blind.
jag ska börja laga mat. och pyssla med blommor. och inreda. och tvätta i tid. ¨gå o lägga mig i tid. vakna i tid. leva i tiden som är.
jag får lov att titta i backspegeln, och jag vet att jag aldrig blir klar med det. färdig.
jag har dessvärre inte kommit så långt på den vägen ens. jag har inte bearbetat trots att jag tror det.
och jag fattar att vissa saker gör mig bättre om de inte finns i närheten. personer.
jag får leva med att nä jag får den här känslan av att ångesten kommer över mig för en stund så får jag ju faktiskt lov att skriva av mig. eller gråta. eller skrika. inte slåss kanske.
och jag kan bryta ihop och koma igen.
och om inte andra ger mig struktur så får jag ge mig den själv.
livet ska vara bra.
det kan ta slut imorgon. eller rent av inom ett par minuter. det vet jag inte.
och jag önskar att livet fortsätter i all evighet. men det vet jag ju att det inte gör.
så jag får glatt fortsätta med det jag har och det jag gör.
men sätta gränser. uppfylla behov. lyssna till mig själv.
se sanningen. känna efter. kämpa.
jag ska klara det här. jag ska rent av kara allt.
jag bara ska.