förgyll

solen skiner. det har den gjort nästan varje dag det senaste.
på riktigt alltså. inte liksom i min själ.
men det vet du ju redan.
jag undrar saker varje dag.
vill fråga, få veta, förstå och känna.
men jag blir bara tommare pch tommare för varje dag som går.
hungrig och törstig.
trött och snuvig.
har fått nåt slags sockerfall två dagar i rad.

i eftermiddag går solen ner igen. imorgon går den upp igen, men inte på samma ställe, inte vid samma tid, och inte för min skull.

jag skulle göra vad som helst för att slippa känna att det enda jag vill är att gråta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0