sakta på väg
livet fortsätter passera.
vad är det folk tänker på hela dagarna? vad är värt på kvällen när de går och lägger sig?
vad får dem att le imorgon? och vad fan får dem att fortsätta leva och vara onda dag efter dag?
VAD kan förändra dem? vad kan göra dem goda, sanna, lyckliga och värdiga?
livet passerar varje dag. timme för timme.
varje gång jag går i en trappa är jag rädd att snubbla, falla, dö.
varje gång jag går över en gata är jag rädd att bli påkörd, känna sann fysisk smärta, dö.
varje gång jag ska sova är jag rädd för att jag är sjuk, att jag kommer tappa andan igen, att aldrig vakna mer.
jag är rädd att vara ensam, bli ensam, bli sårad, bli sågad.
jag är inte rädd för att må så här dåligt varje dag i resten av mitt liv, men jag är rädd för vad det kan göra mot mig och andra. rädd för att det finns nåt annat där borta som jag inte får uppleva, känna, vara.
en sak i taget.
sakta på vägen mot lycka.
vad är det folk tänker på hela dagarna? vad är värt på kvällen när de går och lägger sig?
vad får dem att le imorgon? och vad fan får dem att fortsätta leva och vara onda dag efter dag?
VAD kan förändra dem? vad kan göra dem goda, sanna, lyckliga och värdiga?
livet passerar varje dag. timme för timme.
varje gång jag går i en trappa är jag rädd att snubbla, falla, dö.
varje gång jag går över en gata är jag rädd att bli påkörd, känna sann fysisk smärta, dö.
varje gång jag ska sova är jag rädd för att jag är sjuk, att jag kommer tappa andan igen, att aldrig vakna mer.
jag är rädd att vara ensam, bli ensam, bli sårad, bli sågad.
jag är inte rädd för att må så här dåligt varje dag i resten av mitt liv, men jag är rädd för vad det kan göra mot mig och andra. rädd för att det finns nåt annat där borta som jag inte får uppleva, känna, vara.
en sak i taget.
sakta på vägen mot lycka.
kaffekaffekaffekaffe
det är underligt att allt det man en gång känt kan försvinna helt och hållet. att man kanppt ens kan minnas hur det kändes. på ett sätt är det väldigt skönt. man slipper liksom en del av ångesten och smärtan då.
på ett sätt är det bara underligt. kanske inte direkt sorgligt eller tragiskt. bara underligt.
livet är ju så.
saker börjar och saker tar slut. allt därimellan får man lära sig hantera. det gör ont ibland. men ibland är det bara så jävla jävla jävla underbart också.
att, när man lider av kronisk ångest, kunna få vila ut ändå. bara i några minuter. tack vare en annan själ som gör en gott utan att ens veta om det. det är... så gott som, för mig, helt orealistiskt.
och helt... sinnes.
men jag låter mig njuta av det så länge det varar iaf.
god natt
på ett sätt är det bara underligt. kanske inte direkt sorgligt eller tragiskt. bara underligt.
livet är ju så.
saker börjar och saker tar slut. allt därimellan får man lära sig hantera. det gör ont ibland. men ibland är det bara så jävla jävla jävla underbart också.
att, när man lider av kronisk ångest, kunna få vila ut ändå. bara i några minuter. tack vare en annan själ som gör en gott utan att ens veta om det. det är... så gott som, för mig, helt orealistiskt.
och helt... sinnes.
men jag låter mig njuta av det så länge det varar iaf.
god natt
lycka
alla människor gör oss lyckiga
somliga när de kommer in i våra liv
somliga när de går.
vilka som tillhör vilken grupp i mitt liv är ganska lätt att räkna ut.
från och med idag är de ute ur mitt liv. fullständigt.
det var längesen jag avlägsnade dem.
av olka anledningar finns de kvar. genom sina fina barn, genom kontakter, genom freakin' facebook.
men idag. idag är de borta.
tack och hej.
somliga när de kommer in i våra liv
somliga när de går.
vilka som tillhör vilken grupp i mitt liv är ganska lätt att räkna ut.
från och med idag är de ute ur mitt liv. fullständigt.
det var längesen jag avlägsnade dem.
av olka anledningar finns de kvar. genom sina fina barn, genom kontakter, genom freakin' facebook.
men idag. idag är de borta.
tack och hej.
bubbla
det värker i hela kroppen.
jag kallsvettas, har svårt att andas, vill lägga mig ner och sova.
jag skakar men försöker dölja det som vanligt.
varför blir det så här? vad är det som kommer över mig?
det har varit så här alldeles för ofta nu. de senaste veckorna var och varannan dag.
jag vill inte. jag vill bara sova. inte vakna förräns någon helt mirakulöst har ändrat hela världen jag lever i. gett mig ledigt för en vecka vid vattnet.
bara andas. bara vara.
le åt töntiga, betydelselösa saker.
varje kväll är det som om jag går in i min bubbla.
jag faller ihop i soffan, glor på tv, tänker, slutar tänka, börjar tänka igen. skrattar åt dåliga skämt och bara är. sen avbryter telefonen allt. om och om igen. och det utan att den ens fungerar som den ska.
sen försöker jag komma in i bubblan igen. dricker te, pratar, lyssnar, funderar, tänker på saker jag inte ens vet om.
jag kommer dock aldrig in i min bubbla igen. frågan är om jag någonsin är där.
jo det är jag. det är jag faktiskt.
jag kallsvettas, har svårt att andas, vill lägga mig ner och sova.
jag skakar men försöker dölja det som vanligt.
varför blir det så här? vad är det som kommer över mig?
det har varit så här alldeles för ofta nu. de senaste veckorna var och varannan dag.
jag vill inte. jag vill bara sova. inte vakna förräns någon helt mirakulöst har ändrat hela världen jag lever i. gett mig ledigt för en vecka vid vattnet.
bara andas. bara vara.
le åt töntiga, betydelselösa saker.
varje kväll är det som om jag går in i min bubbla.
jag faller ihop i soffan, glor på tv, tänker, slutar tänka, börjar tänka igen. skrattar åt dåliga skämt och bara är. sen avbryter telefonen allt. om och om igen. och det utan att den ens fungerar som den ska.
sen försöker jag komma in i bubblan igen. dricker te, pratar, lyssnar, funderar, tänker på saker jag inte ens vet om.
jag kommer dock aldrig in i min bubbla igen. frågan är om jag någonsin är där.
jo det är jag. det är jag faktiskt.
away
om det är något jag inte behöver så är det ännu ett beroende.
därför är det inte okej att jag drack vin samtliga dagar förra vckan utom igår, söndag. inte ok, sa jag.
iaf. idag är en otroligt sucky day.
kanske vänder den och blir bra. typ rolig och givande.
orka bry sig.
därför är det inte okej att jag drack vin samtliga dagar förra vckan utom igår, söndag. inte ok, sa jag.
iaf. idag är en otroligt sucky day.
kanske vänder den och blir bra. typ rolig och givande.
orka bry sig.
befrielse
det var längesen jag grät.
det är skönt dock. att gråta igen.
det kan tyckas morbidt (?) att över huvud taget fotografera på en begravning.
men på något sätt så vill man ändå minnas.
för mig är det dels som en försäkran att det som hänt verkligen har hänt. så att man slipper leva i en lögn man själv skapar.
dels för att återigen kunna uppleva den totala äktheten som man befinner sig i då.
sorg är äkta. iallafall för mig.
de dagarna då vi satt där. stod där. såg. kände.
jag önskar inte min värsta fiende de känslan eftersom det är en fruktansvärd smärta.
men jag är tacksam för de ögonblick som man haft och de minnen som man har.
och på något vi är det en befrielse att kunna känna den där totala sanningen, den totala smärtan och det totalt sanna oöverstigbara.
det gör ont i mig att titta på bilderna.
det skär i mitt hjärta.
man vill inte se en far begrava sitt eget barn.
man vill inte själv se sin syster bli begraven.
det vill man inte.
det är egoistiskt.
men framförallt vill man inte att hennes liv skulle bli så kort. så snabbt avslutat. så tragiskt som det faktiskt blev.
men om hon ser eller känner eller vet något nu så skulle hon framförallt vara besviken.
på dem som är falska och alltid varit. som fortfarande, trots hennes bortgång, lever i falskhet och tragik.
det gör ont nät något som känns som hat känns mer än den där kärleken.
det är skönt dock. att gråta igen.
det kan tyckas morbidt (?) att över huvud taget fotografera på en begravning.
men på något sätt så vill man ändå minnas.
för mig är det dels som en försäkran att det som hänt verkligen har hänt. så att man slipper leva i en lögn man själv skapar.
dels för att återigen kunna uppleva den totala äktheten som man befinner sig i då.
sorg är äkta. iallafall för mig.
de dagarna då vi satt där. stod där. såg. kände.
jag önskar inte min värsta fiende de känslan eftersom det är en fruktansvärd smärta.
men jag är tacksam för de ögonblick som man haft och de minnen som man har.
och på något vi är det en befrielse att kunna känna den där totala sanningen, den totala smärtan och det totalt sanna oöverstigbara.
det gör ont i mig att titta på bilderna.
det skär i mitt hjärta.
man vill inte se en far begrava sitt eget barn.
man vill inte själv se sin syster bli begraven.
det vill man inte.
det är egoistiskt.
men framförallt vill man inte att hennes liv skulle bli så kort. så snabbt avslutat. så tragiskt som det faktiskt blev.
men om hon ser eller känner eller vet något nu så skulle hon framförallt vara besviken.
på dem som är falska och alltid varit. som fortfarande, trots hennes bortgång, lever i falskhet och tragik.
det gör ont nät något som känns som hat känns mer än den där kärleken.
sortiment
det är underligt hur dagar kan vara och kännas och upplevas så olika.
idag tog jag sovmorgon för jag sov så gott. jag vaknade och jag fick te.
jag fixade till mig utan större bekymmer och idag är inte en fuldag.
jag tajmade bussen till jobbet och lyssnade på bra musik på vägen.
det är soligt och helt ok temperatur ute.
ändå är nåt fel.
det känns konstigt.
antagligen för att det är måndag och jag har en lååång to do list framför mig.
eller så drömde jag nåt jag inte minns.
eller så inbillar jag mig.
idag tog jag sovmorgon för jag sov så gott. jag vaknade och jag fick te.
jag fixade till mig utan större bekymmer och idag är inte en fuldag.
jag tajmade bussen till jobbet och lyssnade på bra musik på vägen.
det är soligt och helt ok temperatur ute.
ändå är nåt fel.
det känns konstigt.
antagligen för att det är måndag och jag har en lååång to do list framför mig.
eller så drömde jag nåt jag inte minns.
eller så inbillar jag mig.
intressant
det är intressant att se hur läsarsiffrorna fullkomligt rasar när mina små texter handlar om att jag mår bättre.
är det så att man frotterar sig i andras sörja? Eller är det så att man vill ha koll på den som är ledsen för att sedan övergå i lugn när denne mår bättre?
oavsett mår jag bättre. och inget annat spelar egentligen så stor roll då.
igår fick denna flickan blommor.
jag blev chockskadad och mörkrädd och överlycklig.
är det inte fantastiskt så säg?
är det inte otroligt?
är det inte helt sjukt?
är det inte bra?
jag ler. bara en sån sak.
förresten. en flicka fann min blogg. och jag fann så hennes.
tjelsi.
hon är länkad här på bloggen. titta in där om ni vill. bra tös. det känner jag på mig.
är det så att man frotterar sig i andras sörja? Eller är det så att man vill ha koll på den som är ledsen för att sedan övergå i lugn när denne mår bättre?
oavsett mår jag bättre. och inget annat spelar egentligen så stor roll då.
igår fick denna flickan blommor.
jag blev chockskadad och mörkrädd och överlycklig.
är det inte fantastiskt så säg?
är det inte otroligt?
är det inte helt sjukt?
är det inte bra?
jag ler. bara en sån sak.
förresten. en flicka fann min blogg. och jag fann så hennes.
tjelsi.
hon är länkad här på bloggen. titta in där om ni vill. bra tös. det känner jag på mig.
jag tänkte att ni ska få veta det här
jag är kär.
oh
idag har jag haft två möten.
det första var på banken.
privatrådgivning.
drog ner på sparandet eftersom jag ändå inte har råd att spara så mycket.
placerade i andra fonder, flyttade från en fond till en försäkring.
damn, va vuxet det var. och hur mycket av det hela som jag faktiskt förstod mig på går ju att diskutera.
sen hade jag en rundvandring och info med några karlar här på jobbet.
det gick bra, det också.
dessutom fick jag en inbjudan till en biokväll från en leverantör. trevligt.
och för övrigt. igår släppte det lite. det där som gnagt och varit jobbigt.
som jag inte kunnat sätta fingret på, men ändå vetat. snarar einte kunnat förklara.
jag vet inte om det var snuset eller bara helt brutal ärlighet mot mig själv som gjorde det.
kändes så avslappnat och.. bra.
nu vill jag stanna i den verkligheten. inte må dåligt över att jag blivit fuckad i huvet mer.
låt mig få stanna där.
det första var på banken.
privatrådgivning.
drog ner på sparandet eftersom jag ändå inte har råd att spara så mycket.
placerade i andra fonder, flyttade från en fond till en försäkring.
damn, va vuxet det var. och hur mycket av det hela som jag faktiskt förstod mig på går ju att diskutera.
sen hade jag en rundvandring och info med några karlar här på jobbet.
det gick bra, det också.
dessutom fick jag en inbjudan till en biokväll från en leverantör. trevligt.
och för övrigt. igår släppte det lite. det där som gnagt och varit jobbigt.
som jag inte kunnat sätta fingret på, men ändå vetat. snarar einte kunnat förklara.
jag vet inte om det var snuset eller bara helt brutal ärlighet mot mig själv som gjorde det.
kändes så avslappnat och.. bra.
nu vill jag stanna i den verkligheten. inte må dåligt över att jag blivit fuckad i huvet mer.
låt mig få stanna där.
intensions
Baby, do you understand now?
Sometimes I feel a little mad
But don't you know that no one alive can always be an angel
When things go wrong I seem to be bad
'Cause I'm just a soul whose intentions are good
Oh lord, please don't let me be misunderstood
If I seem edgy, I want you to know
That I never meant to take it out on you
Life has its problems, and I've got my share
That's one thing I never meant to do
'Cause I love you
Baby, don't you know I'm just human
And I've got thoughts like any other man
And sometimes I feel myself, oh lord, regretting
Some foolish thing, some foolish thing I've done
'Cause I'm just a soul whose intentions are good
Oh lord, please don't let me be misunderstood
Oh lord, don't you let me be misunderstood
Don't let me be
Don't let me be misunderstood
No, no, no, no, no...
// Please don't let me be misunderstood
Santa Esmeralda
Sometimes I feel a little mad
But don't you know that no one alive can always be an angel
When things go wrong I seem to be bad
'Cause I'm just a soul whose intentions are good
Oh lord, please don't let me be misunderstood
If I seem edgy, I want you to know
That I never meant to take it out on you
Life has its problems, and I've got my share
That's one thing I never meant to do
'Cause I love you
Baby, don't you know I'm just human
And I've got thoughts like any other man
And sometimes I feel myself, oh lord, regretting
Some foolish thing, some foolish thing I've done
'Cause I'm just a soul whose intentions are good
Oh lord, please don't let me be misunderstood
Oh lord, don't you let me be misunderstood
Don't let me be
Don't let me be misunderstood
No, no, no, no, no...
// Please don't let me be misunderstood
Santa Esmeralda
stark
dagens:
för litet:
nytvättade, thin converse som jag desperat försöker töja ut genom att gå i dem. känns som geishafötter.
för stort:
skruf stark white. tar upp halva jävla tandraden!
klappa igen
jo, snart känns det som enda utvägen.
hur mycket mer orkar man som företagare?
det har inte varit en lugn stund sen jag kom hit. sen jag började mitt jobb här.
inte för att jag behöver lugna stunder. jag pallar lite stress och jobb till. men kan det inte ge nåt?
när ska det märkas?
vad gör jag fel?
är jag värdelös på det här?
är det inte tänkt att det här ska funka?
varför lyckas jag inte?
goda, starka människor ska ju få lyckas.. varför gör jag inte det?
in great need of pepp!
give it to me!
hur mycket mer orkar man som företagare?
det har inte varit en lugn stund sen jag kom hit. sen jag började mitt jobb här.
inte för att jag behöver lugna stunder. jag pallar lite stress och jobb till. men kan det inte ge nåt?
när ska det märkas?
vad gör jag fel?
är jag värdelös på det här?
är det inte tänkt att det här ska funka?
varför lyckas jag inte?
goda, starka människor ska ju få lyckas.. varför gör jag inte det?
in great need of pepp!
give it to me!
tyngd
det är saker som tynger mig.
allt möjligt kraffs.
en på jobbet skall sluta. det känns tungt. är så mycket som måste fixas eftersom hon fyllt en så stor roll.
hur hittar man en sån unik person till?
dessutom tynger det mig att jag har problem i mig själv. kan det inte bara gå över?
jag är livrädd för att bli sårad eller ledsen eller besviken. jag håller tillbaka på mig själv hela tiden eftersom jag inte vågar ge mig hän eller känna för mycket.
det finns så många "tänk om" som jag inte ens borde tänka.
jag är förbannad över all jävla skit jag fått av karlar som gör att jag inte kan vara normal, orädd.
jag vill känna hundraprocentigt förtroende.
jag vill ge mig hän. få sväva på små rosa, brudiga moln. bara vara.
typ lycklig.
fan också för att jag inte tror helt jävla gott om någon.
känns som jag bara förbereder mig på smällen. på när det gör ont.
på när någon sårar mig, tacklar mig, fäller mig.
men det ska ju va bra, eller hur?
det ska gå bra. det ska vara bra!
faan.
allt möjligt kraffs.
en på jobbet skall sluta. det känns tungt. är så mycket som måste fixas eftersom hon fyllt en så stor roll.
hur hittar man en sån unik person till?
dessutom tynger det mig att jag har problem i mig själv. kan det inte bara gå över?
jag är livrädd för att bli sårad eller ledsen eller besviken. jag håller tillbaka på mig själv hela tiden eftersom jag inte vågar ge mig hän eller känna för mycket.
det finns så många "tänk om" som jag inte ens borde tänka.
jag är förbannad över all jävla skit jag fått av karlar som gör att jag inte kan vara normal, orädd.
jag vill känna hundraprocentigt förtroende.
jag vill ge mig hän. få sväva på små rosa, brudiga moln. bara vara.
typ lycklig.
fan också för att jag inte tror helt jävla gott om någon.
känns som jag bara förbereder mig på smällen. på när det gör ont.
på när någon sårar mig, tacklar mig, fäller mig.
men det ska ju va bra, eller hur?
det ska gå bra. det ska vara bra!
faan.
nyss
mitt liv har varit jobbigt det senaste året.
som sagt - augusti 08 - augusti 09. it sucked.
men inte trodde jag någonsin på allvar att det skulle bli bättre augusti/september 09. nej, det trodde jag inte. jag trodde livet skulle fortsätta, tråkiga saker ske och allt vara piss. men nähä.
sicken jävla surprise jag fick.
det dök upp lite glädje.
lite hopp.
lite .. bra grejer liksom.
jag är fortfarande chockad över det. det hade jag ändå aldrig anat.
och jag tycker det e jobbigt. för jag tänker så sjukt mycket.
1. det är riktigt längesen jag var glad.
2. det var längesen jag litade på någon.
3. det var längesen jag träffade någon jag kunde se i ögonen.
4. det var längesen jag släppte in någon i min värld.
5. det var längesen någon var snäll mot mig och varsam om mig.
allt detta gör att jag nu är helt sjuk i huvet.
eller kanske inte sjuk. bara bäng.
jag liksom håller någon sorts distans.
det värsta är att jag inte gör det mot någon annan, bara mot mig själv.
jag trycker undan mig själv. saker jag hade kunnat känna och vilja förtrycker jag någonstans inom mig.
och fastän jag vet att de är där så låtsas jag inte om dem, jag kommer inte åt dem.
det är som att jag är säker som fan på en sak och ändå helt osäker.
som om jag vet vad jag vill och känner, men att min hjärna och mitt hjärta inte släpper fram det. och när det inte släpps fram hela vägen till mig, i mig, så tappar jag tron och blir osäker, fastän jag ändå är säker.
hur bäng låter jag inte nu då?
men vissa saker är helt säkra.
han får mig att le. mycket. skratta. vara glad på riktigt.
han tittar på mig. på mig. han ser mig.
jag kan se honom i ögonen och jag tror att jag litar på honom. för jag vill och jag tror jag kan.
det är bara mitt destruktiva jävla beteende som gör att jag tvekar. för det har aldrig funkat att lita på någon innan.
jag ska väl klara det här va?
utslagen
idag känns som en underlig dag.
det blåser utav bara helvete där ute. så det dånar.
jag låter fönstrena vara öppna ändå. jag gillar väder och vind.
jag gillar att höra regnet och vinden och sommarnätterna.
jag hostar. och halsen gör ont. näsan är täppt och snörvlig och jag är så jävla, jävla trött.
jag sover hela natten men kan ändå inte gå upp på morgonen. inte ens på förmiddagen, som passerar i detta nu.
jag vill bara sova bort alltihop.
jag har tvingat i min frukost och det tyckte magen var lagom intressant. den verkar undra vad fan jag gjorde så för.
det är fredag idag. vilket betyder att det är helg.
vilket för min del inte betyder någon större skillnad mot resten av veckan.
klös
på golvet på mitt kontor ligger papper. de ligger i ordning, så som jag skall arbeta med dem.
Men det finns ingen ork. ingen vilja eller kämpaglöd att ens börja titta på dem.
jag har lagt dem på golvet för att jag inte ska missa dem.
på skrivbordet ligger stora högar.
och hjärtat bara dunkar i bröstet på mig när jag ser det.
så mycket som skall göras och fixas och donas.
och inte en enda liten glimt av vilja finns det.
en del gör jag. en del får vänta tills imorgon.
en del får vänta tillls efter helgen.
så får det bara lov att vara ibland.
huvudet är tungt och halsen gör ont.
mina ögon vill inte hålla sig öppna längre. jag vill bara somna.
sova, sova, sova.
i en halv jävla evighet.
jag pratade med mor och far idag.
min far (närmare pensionsåldern) har för första gången hoppat i poolen. han höll för näsan. mor tyckte det var en lustig syn. men hon var glad. de är båda glada. det var längesen de var det.
jag gillar tanken på att de är där nere i solen och bara njuter av att inte vara här bland all skit och allt falskt.
att mor en dag plötsligt får se far hoppas från kanten ner i poolen (30 grader- man tackar) hållandes för näsan. vuxna karl.
:)
Men det finns ingen ork. ingen vilja eller kämpaglöd att ens börja titta på dem.
jag har lagt dem på golvet för att jag inte ska missa dem.
på skrivbordet ligger stora högar.
och hjärtat bara dunkar i bröstet på mig när jag ser det.
så mycket som skall göras och fixas och donas.
och inte en enda liten glimt av vilja finns det.
en del gör jag. en del får vänta tills imorgon.
en del får vänta tillls efter helgen.
så får det bara lov att vara ibland.
huvudet är tungt och halsen gör ont.
mina ögon vill inte hålla sig öppna längre. jag vill bara somna.
sova, sova, sova.
i en halv jävla evighet.
jag pratade med mor och far idag.
min far (närmare pensionsåldern) har för första gången hoppat i poolen. han höll för näsan. mor tyckte det var en lustig syn. men hon var glad. de är båda glada. det var längesen de var det.
jag gillar tanken på att de är där nere i solen och bara njuter av att inte vara här bland all skit och allt falskt.
att mor en dag plötsligt får se far hoppas från kanten ner i poolen (30 grader- man tackar) hållandes för näsan. vuxna karl.
:)
action
är detta svininfluensan?
by the way
..
så tycker jag att det är jätteroligt att ni hänger med mig.
jag vet inte varför.
jag skriver egentligen bara för mig själv.
men ändå blir jag glad när jag ser att ni är kvar. när ni skriver en liten rad. eftersom ni alltid är så snälla också. :)
mina inlägg det senaste har kanske inte framstått som så talande och djupa som de brukar vara.
det beror med största sannolikhet på att ångesten inte tar död på mig längre. inte på samma sätt.
jag är lite annorlunda nu. det känns lite annorlunda.
jag har stöd och närhet nu. saker som jag knappt trodde fanns för en stund sedan.
på ett sätt saknar jag att tömma ut mig själv på känslor i text. men vad skall jag göra när det bara inte går?
det kommer en annan dag. nu har jag inte ens tid att börja på det.
oavsett, så är ni fina människor någonting som gör mig glad. om så bara lite, så ändå.
tack för att ni läser mina ord.
så tycker jag att det är jätteroligt att ni hänger med mig.
jag vet inte varför.
jag skriver egentligen bara för mig själv.
men ändå blir jag glad när jag ser att ni är kvar. när ni skriver en liten rad. eftersom ni alltid är så snälla också. :)
mina inlägg det senaste har kanske inte framstått som så talande och djupa som de brukar vara.
det beror med största sannolikhet på att ångesten inte tar död på mig längre. inte på samma sätt.
jag är lite annorlunda nu. det känns lite annorlunda.
jag har stöd och närhet nu. saker som jag knappt trodde fanns för en stund sedan.
på ett sätt saknar jag att tömma ut mig själv på känslor i text. men vad skall jag göra när det bara inte går?
det kommer en annan dag. nu har jag inte ens tid att börja på det.
oavsett, så är ni fina människor någonting som gör mig glad. om så bara lite, så ändå.
tack för att ni läser mina ord.
good good night
jag har en känsla i magen och resten av kroppen.
och en massa tankar i huvet och i själen.
det är bra skit. good shit.
trodde inte det kunde blir så här.
men i like it.
mucho.
och en massa tankar i huvet och i själen.
det är bra skit. good shit.
trodde inte det kunde blir så här.
men i like it.
mucho.
fortfarande
så funkar det. sömn och sånt.
jag ler. mer än jag gråter.
konstigt hur det kan bli.
det gör inte ont i hela kroppen av ångest längre.
jag kan lyssna på musik igen. utan att få panik och vilja stänga av.
det känns... sjukt.
jag ler. mer än jag gråter.
konstigt hur det kan bli.
det gör inte ont i hela kroppen av ångest längre.
jag kan lyssna på musik igen. utan att få panik och vilja stänga av.
det känns... sjukt.
