why does my heart feel so bad?

jag fick ångest över att jag råkat radera inlägget om farfar.
jag är rädd att det där inlägget skulle vara allt jag hade kvar av honom.
att jag skulle kunna läsa det och komma ihåg precis allt.
nu är det borta, precis som han är.
och inget av det kmmer någonsin tillbaka.

jag har ångest över att jag inte har ett enda fotografi på min syster som gått bort.
när skall jag kunna titta på henne igen?
skall jag rota igenom andras fotoalbum så fort jag är på besök?
det kan man ju inte.

jag har ångest över att inget är för evigt.
inget är verkligt.
inget är vackert.
inget är mitt.