bara en liten ruta
jävla skit!
jag hatar när andra människor drar in en tillbaka in i saker som man själv avlägsnat sig ifrån.
när man lyckats hålla sig borta från saker och människor som får en att må dåligt och därav mår bättre någonstans inne i grunden av själen.
och så kommer ingen annan än en i en närmsta familj och inte förstår hur jävla pissigt det är att ta upp det här igen. att sätta mig på att göra saker som innefattar personer jag aldrig mer vill veta av.
att leva utan de här människorna har gjort dte lite, lite lättare för mig i min jävla kamp mot världen, men nähädå.
bara ett litet sms, bara en liten chattruta, vad som helst, delat med en av dem får mig att vilja gå hem och lägga mig och dra täcket över huvudet och sova bort vecka efter vecka.
det är tragiskt att de har en sådan makt över mig. att DE får mig att må dåligt. att jag låter dem få mig att må dåligt. dessutom är det patetsikt eftersom det är det de vill.
därför valde jag bort dem. därför valde jag att leva hela mitt liv, hur kort eller långt det än må bli, utan dem.
det var skönt att inte höra deras namn, inte prata med dem, inte riskera att se dem ens på internet.
och nu tvingas jag in i en handling där jag skall ta kontakt.
och kontakten är tagen utan respons. och så länge jag inte få respons så ligger det här och gror tills jag får det och då skall jag återigen försöka begrava alla de dåliga minnena och det onda i allt det gamla.
fan fan fan.
i övrigt är hela den här dagen sucky.
jag pallade inte ens tvätta håret. jag ville inte ens gå upp, som jag iochförsig aldrig vill.
snus och pepsi keeps me going dessa dagar. alla jävla dagar.
låt mig bli färdig med nåt. låt något falla på plats, så jag kan få en liten, liten lugn stund senare idag. utan all jävla ångest på en och samma gång.
skit.
jag hatar när andra människor drar in en tillbaka in i saker som man själv avlägsnat sig ifrån.
när man lyckats hålla sig borta från saker och människor som får en att må dåligt och därav mår bättre någonstans inne i grunden av själen.
och så kommer ingen annan än en i en närmsta familj och inte förstår hur jävla pissigt det är att ta upp det här igen. att sätta mig på att göra saker som innefattar personer jag aldrig mer vill veta av.
att leva utan de här människorna har gjort dte lite, lite lättare för mig i min jävla kamp mot världen, men nähädå.
bara ett litet sms, bara en liten chattruta, vad som helst, delat med en av dem får mig att vilja gå hem och lägga mig och dra täcket över huvudet och sova bort vecka efter vecka.
det är tragiskt att de har en sådan makt över mig. att DE får mig att må dåligt. att jag låter dem få mig att må dåligt. dessutom är det patetsikt eftersom det är det de vill.
därför valde jag bort dem. därför valde jag att leva hela mitt liv, hur kort eller långt det än må bli, utan dem.
det var skönt att inte höra deras namn, inte prata med dem, inte riskera att se dem ens på internet.
och nu tvingas jag in i en handling där jag skall ta kontakt.
och kontakten är tagen utan respons. och så länge jag inte få respons så ligger det här och gror tills jag får det och då skall jag återigen försöka begrava alla de dåliga minnena och det onda i allt det gamla.
fan fan fan.
i övrigt är hela den här dagen sucky.
jag pallade inte ens tvätta håret. jag ville inte ens gå upp, som jag iochförsig aldrig vill.
snus och pepsi keeps me going dessa dagar. alla jävla dagar.
låt mig bli färdig med nåt. låt något falla på plats, så jag kan få en liten, liten lugn stund senare idag. utan all jävla ångest på en och samma gång.
skit.
Kommentarer
Trackback
